I Dals Långed står kreativitet högt i kurs. Inte bara på de utbildningar som ges på HDK-Valand och Stenebyskolan i allt från metallgestaltning och möbeldesign till konst- och kulturutbildningar inom materialbaserad konst, form o design, hela samhället genomsyras av starka kreativa krafter som lotsat samhället genom olika epoker. Nu står de gamla industrilokalerna vid Långedsverken, där pappersmaskinerna tystnade 2016, vid en brytpunkt. Även om det bedrivs verksamheter i delar av lokalerna står mycket tomt bakom lyckta dörrar.
Kreativitet, i sin djupaste mening, handlar inte bara om att måla, forma eller designa. Det är också förmågan att föreställa sig något som ännu inte finns – att omvandla brist till möjlighet, att se samband där andra ser luckor. Kreativitet är alltså inte enbart konstnärens verktyg, utan också ingenjörernas, företagarnas och samhällsbyggarnas. Kreativitet är själva rörelsen mellan tanke och handling, mellan vision och verklighet, ett viktigt verktyg vid problemlösning.
– De kreativa krafterna är nyckeln för att låsa upp portarna till Långedsverken 2.0, säger Claes Johansson och Jonas Carlson, arkitekterna på CaseStudio som tagit fram en förstudie om förutsättningarna för Långedsverkens framtid.
Claes och Jonas ser det som vitalt att ha ett både dynamiskt och agilt förhållningssätt till sin position gentemot omvärlden, och kunna förändra sig med den. De lyfter fram att Långedsverken erbjuder de fysiska möjligheterna för den dynamiken. Med en klok strategi för hur man organiserar lokalerna och en fastighetsekonomi som stöttar en blandning av förhyrningar på både kort och lång sikt, med inslag av delningsekonomi, kan verken utvecklas till något riktigt unikt.
– Det här är ett koncept som borde passa mångsidigheten och mångsysslarsamhället som finns i de mindre orterna i Dalsland, lokala styrkor som tyvärr inte lyfts fram så mycket som de borde, fortsätter arkitekterna.
CaseStudio ser framför sig att det nya Långedsverken, med en gradvis anpassning av lokalerna till de nya verksamheterna, kommer att vara en smältdegel av olika typer av kompetenser, krafter och kreativa processer. En plats med samverkansmöjligheter. En plats där saker kan få synas och där man kan mötas på ett helt naturligt och avslappnat sätt. En plats där dessa möten kommer att få saker att hända, en enorm tillgång för både orten och trakten.
Ett bra exempel på arkitekternas resonemang är Open Wood som etablerats i en del av Långedsverken. Open Wood är en mötesplats för utforskande och designdrivna projekt med fokus på trä, med siktet inställt på hållbarhetsperspektiven i möbel- och inredningsbranchen. Utöver tillgång till många kompetenser i ämnet finns en välutrustad verkstad där man kan testa och utveckla sina idéer. Här står också skalmodeller av olika sektioner av Långedsverken, framtagna som visionsskiss och diskussionsunderlag av designkollektivet Mardi/Winkler under ett residens på Open Wood. I modellerna har Mardi/Winkler fyllt utrymmena med nytt kreativt innehåll.
– Att bygga modeller är ett sätt att visualisera och testa våra idéer om framtida användning av lokalerna på ett mer konkret sätt, säger inredningsdesigner Amina Winkler som utgör ena halvan av designkollektivet. Med modellerna får man en tydligare känsla av både proportioner och utmaningar. Och så klart möjligheterna!
Bland de som använder Open Wood i sitt arbete är Hannes Blixt som utbildat sig till möbeldesigner i Dals Långed.
– När man utexamineras som möbeldesigner så har man utbildats för att ha en arbetsbänk, en verkstad, skissbord och ganska mycket ytor, säger Hannes. Men det är ett stort steg från skolan ut i egen verksamhet, vart tar man vid? På Långedsverken fanns Open Wood som skarvade i perfekt för mig.
Hannes är också engagerad i Virkesverket, ett projekt som syftar till att starta upp ett hållbart virkeslager för möbelproduktion. Möbelvirke kommer idag nästan helt från utlandet vilket kan tyckas märkligt i det skogsrika Dalsland. Här fälls många träd, men väldigt lite blir förädlat i landskapet. Det finns alltså stora möjligheter att skapa något nytt med hela värdekedjan som grund. Från skogsägaren till en unik möbel med hållbarhetsperspektiv.
– Jag är intresserad av både själva materialet och själva processen, fortsätter Hannes Blixt och får medhåll av Josefine Lundgren som utforskar olika textila material och deras egenskaper.
– Jag skapar till exempel nät av hästtagel, ett material jag själv hämtat på olika hästgårdar och därmed fått en relation till, säger Josefine inne på det rum hon hyr på Långedsverken för sin verksamhet. Sedan testar jag både strukturernas stabilitet och hur de kan uppfattas visuellt i relation till olika saker som ljus och rörelse.
Både Hannes och Josefine beskriver i varma ordalag vikten av Långedsverken som en viktig mötesplats. Att det man gjort och producerat kan bli synligt, att man får återkoppling på sina idéer och konstruktioner. Möjligheten till nya perspektiv, höra andra toner än sina egna.
Långedsverken är också en både spännande och unik scen för musikaliska upplevelser. BRUK, en del av Långedprojektet, anordnar en årlig musikfestival och en del enskilda arrangemang. I oktober lyckades man locka ett internationellt erkänt band med rötterna i Italien, Matteo Paggi & Giraffes, att spela för en månghövdad publik. Bandets Europaturne 2025 hade några viktiga stopp, till exempel metropoler som Amsterdam, Wien, Bukarest, Rom – och Långedsverken!
Matteo Paggi, trombonist och bandledare, beskriver hur det kändes “rätt” att spela modern jazz i en gammal industrimiljö. – Även om akustiken var utmanande med mycket efterklang upplevde jag att platsen gav konserten en starkare närvaro än i ett traditionellt konserthus. Musiken blir verkligen här och nu, mänsklig och genuin, präglad av människorna som skapat och arbetat på platsen. För Matteo har miljön en rå underground-känsla – något som påminner honom om kreativa scener i Berlin – vilket förstärkte hans upplevelse av ett levande och nyskapande kulturcentrum.
– Vi drar ju hit musik som kanske anses vara lite mer kulturell, eller finkulturell, säger Peter Halvordsson från BRUK. Men den framförs ju i ett bruk, utan den traditionella finkulturkänslan. Så ambitionen är ju verkligen att alla ska känna att det är deras musik och att alla är välkomna hit. Vi utvecklar verksamheten efter hand. Slutmålet är att bli någon sorts variant av Dalhalla fast i industrimiljö, det är fullt möjligt om man är visionär.
Peter tillägger att det inte är någon idé att försöka konkurrera med en ny konventionell konsertsal. Man måste erbjuda någonting unikt, en egenhet som gör att det sticker ut, i det här fallet den råa industrimiljön. Putsar man bort den tar man bort både känslan och själva kopplingen till historiken.
Visionen om Långedsverken 2.0 handlar inte bara om att återbruka byggnader eller skapa nya jobb. Det handlar om att bygga en hållbar framtid där människor, plats och idéer hänger ihop. En ny sorts hållbarhet – social, kulturell och ekologisk. Hållbarhet här handlar lika mycket om relationer som om resurser: att människor med olika bakgrunder kan mötas och samarbeta, att kunskap kan delas. Att kreativitet inte bara får ta plats i vardagen, den ska agera motor i utvecklingen.
Hannes Blixt är helt inne på den linjen: – När vi är flera med olika kunskaper, egenskaper, erfarenheter och spetskompetenser kan vi samverka och tillsammans ta oss an större projekt som vi var och en för sig inte skulle klara.
Ett kreativbaserat Långedsverken 2.0 har potential att vara både viktigt och relevant långt utanför industrilokalernas väggar. Kanske är kreativiteten inte bara en nyckel till portarna på Långedsverken 2.0. Kanske är den också en kofot, kapabel att riva ned de hinder som kan stå i vägen.
Amina Winkler har en tydlig riktning i sitt tänk om Långedsverken 2.0 där hon står vid Mardi/Winklers fabriksmodeller:
– Om det ska lyckas att omvandla en gammal industri till något nytt, spännande och kreativt någonstans så är det väl här i Dals Långed!
– – – – – – – – – –
Förstudien för visionsarbetet Långedsverken 2.0 som CaseStudio gjorde är finansierat av Fyrbodals kommunalförbund. Vill du läsa visionsskissen för Långedsverken 2.0? Den hittar du här!
Reportage skrivet av Mats Grimfoot, fotografier av Funny Livdotter. Publicerad 9 februari 2026
Mats Grimfoot är frilansande kreatör som skribent, fotograf och föredragshållare. Han är utbildad biolog/ekolog med stort engagemang i naturvårdsfrågor och miljöjuridik, och har en yrkesexamen för naturfotografer. Med sambon driver han såväl småskalig naturglamping som konsultverksamhet inom naturvård med skogsfastigheten i Laxarby som bas. Mats nås på e-post mats@grimfoot.se.
