Med utgångspunkt i vintagebutiken som behöver ett nytt hem bjöds det in till workshop för att spåna på hur platsen kan utformas. Workshopen hölls och sammanställdes av Klara Silvermark som gjorde praktik hos Mötesplats under november. 

Klädindustrin står för 10 % av utsläppen och ansvarar för 20 % av världens alla vattenföroreningar. Kläder är också ett stort intresse för många människor, en källa till kreativitet och glädje. När Birgits Garderob la ner sin verksamhet valde MPS därför att engagera sig för att detta skulle kunna bli startskottet för en återbruksgalleria i Dals Långed.

Sammanställning från workshop 24/11

Metod
Under workshopen användes metoden “åtta andetag” (se bild 1). Metoden kommer från “Art of Hosting” – en metodik för samskapande processer. Workshopen faciliterades av Klara Silvemark.

Kärnfrågan formulerades av en mindre grupp till: Vad skulle en återbruksgalleria i Dals Långed kunna innebära? Sedan bjöds en större grupp in att utforska den.

På plats delades deltagarna upp i grupper om tre och gick igenom övningen World Café (för närmare beskrivning se här) där tre olika frågor diskuterades (se figur nedan). Övningen avslutades med att svaren sammanställdes och att deltagarna fick indikera vilka idéer de tyckte var viktigast. Nedan följer en sammanställning av resultaten.

1. Hur skulle vi i Dals Långed kunna jobba med återbruk av textil redan idag?

Flera möjliga områden dök upp som skulle kunna gå att arbeta med nu på en gång här i Dals Långed. Vi har försökt sammanfatta idéer som dök upp under workshopen genom att samla de som liknar varandra i kluster. Förslagen utifrån första frågan skulle kunna summeras såhär:

• Lyfta, kartlägga och samverka med det som redan finns
  Det här var populära idéer som fick många prickar. Förslag kom upp om att genomföra en kartläggning över textila flöden och kretslopp i Dals Långed och/eller i hela Dalsland. Samt över dalsländska människor och verksamheter som har textil anknytning. Förslagen om att marknadsföra och att samverka med det som redan finns var populärt. Exempel som kom upp var bl.a. Not Quite, KNEG, Tygstället, Returen, Tvätteriet, Stenebyskolan, Hälsokost-/textilbutiken i Bengtsfors, Wargön Innovation, Kafé Schuckert, klädbytardagar och liknande initiativ, Skräddare i Åmål samt privatpersoner som håller på med lagning etc.

• Evenemang, workshops och föreläsningar
  Lagningsevent och pop-upevenemang i tomma lokaler var praktiska exempel som dök upp. Många hade även idéer om workshops, föreläsningar och studiecirklar som behandlar temat kring textil och återbruk på olika praktiska sätt. Att även bjuda in föreläsare som jobbar på en mer övergripande nivå med textil och återbruk på andra platser var ett spår, t.ex. någon från återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna.

• Samla allt på ett ställe
  Ett behov av att skapa en gemensam plats som samlar alla möjliga och redan förekommande initiativ kring textil och återbruk i Dals Långed dök upp. Här kom även förslag om att skapa en digital plattform för detta, till exempel i form av en app.

• Öka kunskap och medvetenhet
  Textilindustrin kan vara klurig att få grepp om, med långa produktionskedjor och ofta otrevliga villkor för arbetare på andra platser i världen. Samtal kom upp om att arbeta lokalt i Dals Långed för att öka kunskap, insyn & medvetenhet. Att ”uppfostra” kring textilens värde.

• Lagningsservice
  Det pratades mycket om behovet av platser för lagning även under de andra frågorna på eftermiddagen. Här dök lagnings-utbyten upp som något som redan sker mycket idag mellan studenter. Man hjälper helt enkelt varandra med det man är bra på. Förslag kom upp om att börja förmedla sådant genom t.ex. en app. Mobila skräddare var också en idé som dök upp.

• Sortera och ta tillvara
  Det dök också upp förslag om att sortera och samla in kläder, ta tillvara på resurser och prylar.

• Försäljning
  Att sälja kläder i form av second hand, re-make men även annat textilt återbruk än bara kläder dök upp som förslag. Uthyrning/utlåning av dels kläder men också utrustning för textilarbete var också ett spår.

2. Tänk om det fanns en återbruksgalleria för kläder här om 10 år
– vad skulle den då innehålla?

Vilka verksamheter skulle kunna hålla till på en sån plats och vad skulle deras arbete handla om? Här har vi också försökt samla alla förslag och tankar inom olika kluster och kom fram till följande:

• Folkbildning, inspirations- och kunskapscenter
  En populär idé var att en sådan återbruksgalleria skulle kunna utgöra ett inspirations- och kunskapscenter genom att vara en plats för föreläsningar, workshops och kurser kring kläder/textil och återbruk. Kurser och inspirationskvällar inom lagning och DIY (“Do it yourself”) kändes önskvärt; en plats för “hjälp till självhjälp” dök upp som ett behov. Idén om någon form av bibliotek/fixorek för utlåning av utrustning för lagning, så som symaskiner eller kit för att stoppa strumpor, dök också upp.

• Kunskaps-hub: Mer än bara köp & sälj
  Det talades om att vara en plats som inte bara vänder sig till konsumenter utan även fyller en funktion för kompetensutbyte inom branchen – ”business to business”. Att ha verksamheter som vänder sig till en bred målgrupp; från företag till lokalbefolkning/individ.

• Lagnings- och ändringsservice
  En plats där den lokala skomakaren och skräddaren håller till vägg i vägg, en plats där man kan lämna in kläder för ändring och lagning. Symaskinsservice dök också upp som förslag, reparation även av utrustning kopplat till textilt arbete.

• Upcycling och redesign: Produkter och konst
  En plats för upcycling, redesign-produkter och ”konst” gjord av uttjänta textilier dök upp som förslag. Upcycling kan översättas till kreativ återanvändning på svenska, och är processen att omvandla biprodukter, avfall, “värdelösa” eller oönskade produkter till nya material eller produkter som då upplevs vara av högre kvalitet eller värde, t.ex. ur ett konstnärligt eller miljönyttigt perspektiv. Redesign innebär att man ur ett designperspektiv gör om/omformar något.

• Arbetstillfällen & kunnig personal
  Att vara en plats för kunnig personal men också utgöra en möjlighet till arbetslivserfarenhet. Ha människor med hantverkskunskap kopplad till sig, som t.ex. studenter. En tanke som dök upp var att en framtida återbruksgalleria skulle kunna leda till arbetstillfällen för folk som jobbar med textil och kläder. Att det till följd skulle kunna leda till inflyttning dök upp. 

• ”Inte bara kläder”
  Idéer som dök upp kring andra textila möjligheter än bara kläder var bland annat tapetsering av möbler, väskproduktion, beredning och sömnad i skinn och reptillverkning av oandvändbara textilier. Att ha inredningsbytardagar dök också upp.

• Plats för egenföretagande
  Att utgöra en plats att driva eget på. Att innehålla verkstäder och ateljé- eller arbetsplaster för folk som arbetar inom textil och kläder. En idé var också att ha en butik där medlemmar i verksamheten kan sälja sitt textila återbruk (både kläder och annat).

• Plats för studenter, anställda & alumner
  Att utgöra en plats för studentprojekt kopplat till Stenebyskolan dök upp, där elever t.ex. kan arbeta med sina examensarbeten. Att utgöra lokaler där studenter, alumner (tidigare studenter) och även anställda på skolan skulle kunna ha möjlighet att ställa ut, arbeta eller sälja alster.

• Butiksverksamhet
  Retro/vintagebutiker och ren second hand-försäljning av kläder var också förslag. Det pratades även om självgående gratisbutiker, t.ex. för barnkläder. Även om medlemsbutik för produkter som kläder och annat textilt.

• Utställningar och uppvisningar
  Lokaler med möjlighet till utställningar och årliga modevisningar dök upp som förslag, men också att göra någon form av ambulerande verksamhet som kan utgå från gallerian och åka till andra platser. Mobila show-rooms, liknande biblioteksbussarna.

Att börja ​smått och utvecklas till något större med tiden talades det också om, liksom att övergripande försöka vara en plats för olika verksamheter med fokus på hela kretsloppet “från ax till limpa”. Andra ensamstående idéer som kom upp var möjligheten att ha ett café, utgöra en testbäddsmiljö för nya företag samt att arbeta med hållbarhet, jämställdhet och integration som hörnstenar.

3. Hur skulle en sådan plats kunna drivas eller organiseras?

Idéer, tankar och förslag utifrån den här frågan skulle kunna sammanfattas i följande kluster:

• Tänka affärsmodell/intäkter från start
  Många höll med om förslaget att tänka intäkter och kommersiellt redan från början, att ta fram en ekonomiskt hållbar affärsmodell. Att börja litet men sikta mot stort dök upp i flera samtal, men också att se över hur stort det behöver vara för att få ekonomin att gå runt.

• Samarbeten
  Att skapa tillsammans och “kollektivtanken” dök upp som formuleringar. Samarbete och samverkan verkar vara önskvärt. Att samla kompetens och vara en mötesplats för flera parter.

• Försäljning
  Kopplat till försäljning dök idéer upp om att få in intäkter via självservice-café och koncept där pengar kan tjänas på innovationer och omgörning av skräp till bra produkter. Undersöka andra typer av produkter som kan utvecklas. Kommission dök också upp.

• Söka stöd
  Här dök det upp idéer om att söka ekonomiska medel från kommun, region, Dalslands sparbank och arvsfoden. Är delad finansiering möjlig om intresse för en sån här plats finns från sådana håll?

• Investerare
  Här var det tal om att söka och leta efter riskkapital och investerare!

• Hyra som intäkt / egenföretagare med egen ekonomi
  Här talades det om att få in intäkter via uthyrning av kontors-, ateljé- och verkstadsplatser, till företag, andra verksamheter eller egenföretagare som kan hyra in sig mer eller mindre permanent. Att arrangera pop-up-marknader där folk hyr plats var också ett förslag, eller gäster som kan sälja sin alster under en kortare period i butik. En annan inkomst skulle också kunna vara att hyra ut utrustning för lagning, som symaskiner eller lagnings-kit där en får en påse med material och beskrivning om hur man t.ex. stoppar strumpor.

• Föreningsform m. medlemsavgift
  Ekonomiska föreningar och andra organisationsformer dök upp som förslag. Kooperativ och verksamheten Coompanion dök upp i samtalen. Även föreningsformer där medlemmar jobbar eller där man man har en avgift som täcker kostnad för en anställd.

• Organisationsform / nätverk
  Frågeställningen om att antingen driva gallerian som ett nätverk eller en större organisation dök upp. Det talades om att utgöra en symbiosplats och få till synergieffekter där olika personer och verksamheter är kopplade till platsen.

• Arbetskraft
  Det diskuterades arbetsträning, volontärarbete, pensionärspooler och att medlemmar hjälper till med bemanning, men också möjligheten att medlemsavgifter bidrar till arvode för anställda. Det lyftes också att helt ideella verksamheter kan vara sköra.

• Sikta på kvalité = folk betalar
  Det talades mycket om att ta vara på spetskunskap som finns just här lokalt, sikta på kvalité och och kompetens. Kommission av finare saker och kläder dök upp i samtalet. Att sikta in sig på att sälja bra saker av god kvalitet kan innebära möjligheten att sälja dyrare. Att nischa, smalna av och begränsa dök också upp.

• Att locka besökare
  Att vid sidan om kvalité också arbeta med att utgöra en rolig och spännande plats kan leda till att man lockar besökare. Det lyftes att lokalens utseende och stämning är viktig här. Vara en kul plats att besöka!

Andra mer fristående idéer som dök upp var bl.a. att gynna lokal ekonomi, erbjuda köp av både tjänster och produkter, ha utrymme för nån form av resurs- och delningspool samt att våga ta betalt för sånt som händer på platsen; “föreläsningar och kurser FÅR kosta inträde”.

⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅

Förslag till nästa steg

Hur gör vi verklighet av alla dessa goda idéer? skrev någon på en av “bordsdukarna”. Det är en fråga som vi bär med oss efter den här första uppstarten.

• Vad gör vi med skatten från Birgits garderob redan nu? En idé är att starta i liten skala redan nu och öppna vintage-butik i Dals Långed med de intresserade från workshopen. De intresserade kan då ingå i en studiecirkel som träffas och fika och diskuterar tillsammans hela gruppen kring garderoben och den framtid.
  Ekonomi: Få någon att betala hyran för halva ICA-lokalen?

• Planera för föreläsningar/seminarier på ämnet 2022. T.ex. bjuda in någon från ReTuna som kan föreläsa?

• Sondera terrängen av pop-up event på ämnet som går att marknadsföra nästa år. Göra en shout-out redan nu: “Hör av dig till oss om du ska göra grejer inom textil.”

• Vad kan Mötesplats Steneby göra? Vi kan redan nu börja med att under 2022 kartlägga och skriva om textil och återbruk.  Lyfta det som redan finns i form av repotage m.m. genom Mötesplats kommunikation utåt. Detta kan då också fungera som en typ av kartläggning av aktörer, personer och verksamheter i Dalsland.