Skogen är en av Sveriges viktigaste naturresurser, skogsbruket står för cirka tre procent av BNP och är en stor exportvara. Skogen är också ett av våra viktigaste ekosystem, hem för otaliga arter och leverantör av ett flertal ekosystemtjänster livsviktiga för människan. I dagsläget brukas nästan all (97%) svensk skog med trakthyggesbruk (kalhyggen) (Sveaskog, 2022). De vanligaste skogsplanteringarna består av tall-, gran- och blandbarrskog (40, 27 respektive 12 % – SLU, 2022).
Under de senaste åren har debatten kring hur skogen bör nyttjas gått varm och åsikterna bland svenska forskare på området skiljer sig åt. En del argumenterar för att ett större och mer intensivt nyttjande av skogen behövs för att möta krav på CO2 minskningar och möjliggöra en övergång till en fossiloberoende bioekonomi. Andra menar att vi bör låta träden stå som kolsänka då våra utsläpp måste minska snabbare än ny skog växer upp och att den biologiska mångfalden i skogen behövs för att skapa motståndskraft i ett förändrat klimat (se exempelvis Slaget om Skogen).
I Mötesplats Stenebys arbete med hållbar omställning tar vi fasta på de sju principerna för resiliens (Stockholm Resilience Center, 2022). För att skapa ett samhälle som är resilient mot framtida förändringar i exempelvis ekonomi och klimat behöver vi undersöka möjligheterna att skapa en större variation i skogsbruket. Med bakgrund i detta tar den här kartläggningen avstamp i att undersöka vilka möjligheter och svårigheter det finns för att öka arealen skog som brukas med hyggesfria metoder i Dalsland.
- Skogsägare: 8
- Tillverkare: 5
- Sågägare: 3
Intervjuerna var semistrukturerade och kretsade kring möjligheter, hinder och utmaningar för att driva ett hyggesfritt skogsbruk (för skogsägarna), för att köpa in lokalt producerat virke (träförädlarna) samt för att driva mindre sågverk (sågägarna).
Om respondenterna:
Ingen av skogsägarna i kartläggningen har skogen som sin främsta inkomstkälla.
Studien omfattade 3 kvinnor och 10 män.
Flaskhalsar och hinder för ett hyggesfritt skogsbruk
- Övergång. En generell åsikt bland respondenterna var att de flesta av dagens skogar inte är anpassade för något typ av plockhuggning och att övergången till ett kalhyggesfritt skogsbruk kommer innebära ett väldigt långsiktigt arbete (= flera generationer). En respondent nämner att det i övergångsperioden från traktbruk kan vara svårt att få ekonomi i skogen då man oftast inte kan göra några uttag alls.
- Sågning. I sågningsledet finns det stora flaskhalsar då de större sågarna inte är anpassade för att såga annat än vissa specifika dimensioner av gran och tall vilket innebär att alla andra träslag och dimensioner utgör ett merarbete. På grund av detta är det vanligt att värdefulla träd flisas och går till massaproduktion då det inte finns någon som kan ta hand om dem. Ett nätverk av småsågar skulle vara användbart för att öka potentialen att ta vara på dessa små volymer. Men det är svårt att få lönsamhet i småsågar – en möjlig väg skulle vara att skapa ett system likt dagens REKO-ringar där konsumenten köper direkt från sågverket.
- Kunskap. Många av respondenterna nämner också en kunskapsbrist hos både skogsägare och sågverksägare kring vilka träd som är värdefulla och hur man kan ta hand om dem. Det är också viktigt att tänka i alla led – hur ska träden transporteras ur skogen och var ska de torkas?
- Regler och lagar. En respondent som är ny skogsägare menar att relationen till Skogsstyrelsen är ett hinder och att det är svårt att förstå vilka regler som gäller.
Möjligheter
Respondenterna ser många möjligheter med ett annat typ av skogsbruk och att skapa lokala leverantörskedjor för trä.
- Mål om biologisk mångfald. I Skogsvårdslagen finns det uppställda målet om biologisk mångfald – vilket många av respondenterna tror bättre kan skapas i ett annat typ av skogsbruk.
- Lönsamhet. Det finns också en möjlighet att öka värdet på individuella träd och på så vis skapa en annan lönsamhet i skogen än med dagens massaproduktion. En del nämner Lübeck-modellen som en föregångare i hur det går att skapa lönsamhet med mindre men mer värdefulla uttag (se ex. Lübeckmodellen-en-sammanfattning.pdf (silvaskog.se)).
- Granbarkborren. Övergången till ett mer varierat skogsbruk lyfts också upp som en nödvändighet bland vissa, då granbarkborren breder ut sig och riskerar att slå ut granproduktionen. För att denna övergång ska underlättas krävs efterfrågan på andra trädslag – exempelvis lövträ. Två av träförädlarna nämner att det finns brist på lövträ på marknaden så här finns en potentiell match.
- Certifikat. Att använda sig av olika typer av certifikat för plockhuggd skog är något som lyfts fram som en möjlighet.
- Ta bort mellanhänder. Att skapa mer direkta vägar mellan skogsägare, sågare och träförädlare är något som många nämner som en framkomlig väg. Genom att ta bort mellanhänder såsom byggvaruhus kan det gå att skapa lönsamhet för lokala leverantörskedjor.
- Fler blickar på skogen. Många nämner också nya användningsområden för att skapa en ekonomi i skogen – slöjdare ser exempelvis väldigt annorlunda på ett träds värde än vad en pappersmassafabrik gör, det finns också många möjliga intäkter inom turismen; skogsbad, arrendestugor, guidade turer m.m.
- Ny/gammal teknik. En respondent nämner också ny teknik (såsom robotar) som en möjliggörare i ett mer hållbart skogsbruk. Att ta vara på gamla tekniker lyfts också fram så som kilsågat golv – eller nygamla tekniker såsom att bygga i färskt trä, vilket kan underlätta den lokala hanteringen. Det går också att satsa på up-cycling – alltså förädla någon som tidigare ansetts sakna värde – exempelvis genom att bättre ta vara på restprodukter i skogsindustrin.
Ett första steg kan vara att testa nya stigar är att skapa vägar för trä producerat på ett mer ekologiskt hållbart sätt att nå slutkunden. För detta krävs infrastruktur för sågning, transport, torkning, lagring samt relationer mellan köpare och säljare. Dagens system är uppbyggt och optimerat för ett traditionellt skogsbruk och nya vägar behövs för att underlätta för ett nytt system där fler träslag och fler dimensioner används och där slutprodukten blir något med kvalité och lång hållbarhet för att binda kolet så länge som möjligt samt minska resurssvinnet.
Referenser:
Karlsson Michael, 2012. Lübeckmodellen – en sammanfattning. Lübeckmodellen-en-sammanfattning.pdf (silvaskog.se)
SLU, 2022. Riksskogstaxeringen. Tabell 3.1a – Produktiv skogsmarksareal efter År (Femårsmedelvärde), Län, Tabellinnehåll och Beståndstyp. PxWeb (slu.se)
Slaget om Skogen, 2021, SvtPlay. Vetenskapens värld: Slaget om skogen | SVT Play
Stockholm Resilience Center, 2022. Resiliens_i_praktiken.pdf (applyingresilience.org)
Sveaskog, 2022. ”Hyggesfritt skogsbruk – vad är det?” Hyggesfritt skogsbruk – vad är det? (sveaskog.se)
