Vi har rekryterat konstnärer och ekonomer som nu har blivit fem par; bestående av konstnär och ekonom. Under projektets gång ska de samarbeta kring temat, arbetet kommer mynna ut i en utställning på Not Quite sommaren 2022. Vi följer dem under projektets gång, och kommer även bjuda in till evenemang och föreläsningar under våren (2022). Med det sagt; vill vi nu presentera vårt andra par i projektet Ekonomin, Samhället och Konsten!

Elin Flognman
Jag har en master i smyckekonst från HDK-Valand 2013 och har sedan dess arbetat i egen ateljé i Trollhättan där jag bor. Utgångspunkten i mitt konstnärsskap är det magiska i vardagen och mycket av min tematik krestar kring potatis. Jag försöker att inte köpa material utan få, hitta eller skörda.

Vad tänker du på när du hör orden ekonomi och konst?
När dessa två ord står bredvid varandra kan de inte undgå att påverka varandra. Det finns en oundviklig ekonomi i konsten som kommer med företagande och levnadsvilkor för konstnärer. Ekonomi kan då vara alternativ i form av utbyte av konst med andra konstnärer eller reglerad i form av arbetsstipendium från konstnärsnämnden. Men det kan också vara en konstmarknad där konsten spekuleras i och placeras pengar i av konsumenter. Konsten har även en fysisk ekonomi bestående av produktion där material, arbetstimmar och energi räknas. De banor som ekonomin inom konsten tar har jag förstått skiljer sig en del från andra företagsområdens ekonomier.

Vad är du mest nyfiken på och vad hoppas du lära dig av processen?
Jag är nyfiken på vilka konstnärliga aspekter det går att finna inom ekonomin. Som konstnär är jag även egen företagare och har i den rollen hand om bokföring och redovisning vilket gjort mig nyfiken på den ekonomiska terminologin. I kontakt med företagsutvecklare har jag slagits av hur svårt det är att förstå varandra även då vi pratar om företagande och ekonomi. Vad är egentligen ett konstnärligt företag?

Vilka perspektiv tar du med dig in i processen?
Jag tar med mig smyckekonstens ekonomi. Inom smyckekonsten är värde en ständigt återkommande fråga. Materialmässigt i form av ädla metaller och stenar i konstrast till lägre värderade material och ibland rent utav skräp. Utöver det ekonomiska värdet finns ofta ett emotionellt värde hos de smycken vi bär eller som andra burit före oss. Även det handgjorda och den tid som läggs ner på arbetet diskuteras återkommande i ekonomiska termer. Hur kan en konsument tycka att det är ok att betala tiotusentals kronor för ett massproducerat smycke från stora smyckekedjor och samtidigt tycka att unik, handtillverkad smyckekonst kostar för mycket?

För mig är också frågan om den samhälleliga synen på konsten mycket angelägen. Konsten värderas å ena sidan högt, den tillför samhället något odefinierbart och bra samt ekonomiska vinningar som kan bevisas genom uträkningar. Å andra sidan finns fortfarande en bild kvar av att konstnären gärna jobbar gratis. Kanske för att arbetsuppgifterna i en konstnärlig process ibland är svåra att förklara men kanske också för att det finns en uppfattning om att konsten kommer till i armod. Att konsten inte ses som ett yrke bland andra ställer till det för konstnärernas ekonomi. Hur skall en konstnär kunna få betalt för sitt arbete om denne samtidigt hela tiden måste försvara själva yrkets existens?

Under mitt arbete med bokföring som företagare mötte jag en gång begreppet immateriella tillgångar. Enligt Wikipedia definieras detta: Immateriella rättigheter avser inom ekonomin förmögenhetsrättsliga tillgångar som inte är fysiska saker. Det kan istället gälla patent, licensrättigheter, goodwill och humankapital.

Som konstnär kom jag då till insikten att det mesta i mitt företag är immateriella tillgångar då det är mina tankar, erfarenheter och känslor i relation till min kropp och mina händer som är min främsta tillgång. Detta är en konstnärlig ingång i ekonomins språk som jag gärna vill utveckla inom projektets ramar.

⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅

Martin Boije
Jag utbildade mig till miljöekonom på handelshögskolan i Göteborg 2013-2016. Jag har jobbat på Naturvårdsverket i fem år, varav de senaste 18 månaderna som miljöekonom. Mitt fokus är klimatområdet och just nu huvudsakligen frågor som kopplar till transportsektorn och skogen.

Vad tänker du på när du hör orden ekonomi och konst?
Med orden i kombination tänker jag ”Äntligen får dessa världar mötas!” Jag tänker att ekonomi och konst stundtals kan vara ganska abstrakt, så att dessa världar möts blir riktigt kul! Skiljt ifrån varandra så tänker jag på fördelning och nyttjande av våra gemensamma resurser när jag tänker på ekonomi. Och på pengar. Jag tänker på ljud, ljus, foton, tavlor, statyer, keramik och skulpturer när jag tänker på konst. Och yttrandefrihet.

Vad är du mest nyfiken på och vad hoppas du lära dig av processen?
Jag är nyfiken på hur hela processen i sig kommer funka och utvecklas. Och jag är väldigt nyfiken på vad som kommer presenteras när projektet är färdigt. Jag hoppas att jag kommer kunna lära mig att kommunicera ekonomi på ett sätt som ger en ökad förståelse för vad ekonomins roll kan vara. Förhoppningsvis lär jag mig själv nya saker om ekonomi och vad det kan vara också. Dessutom ser jag fram emot att få lära mig mer om konsten som uttrycksform.

Vilka perspektiv tar du med dig in i processen?
Jag är så van vid att jobba med förhållande snäva perspektiv i min roll som miljöekonom. Men med konsten som ”kommunikationsverktyg” skulle jag vilja utforska om det är möjligt att ta sig an ett bredare perspektiv.