Vi ses på Studio Växt i slutet av maj och Johanna Talje visar in mig till ett rustikt träbord längre in på kontoret. Där står en vas med hundkex och gula sommarblommor och intill står ett hålslag bredvid en rejäl, orange sax.
Jag trycker ner datorns stickkontakt i förlängningssladden som ligger redo på golvet. Mitt emot mig sätter sig Johanna och bakom henne finns ett svagt upplyst kök. Det känns nästan som en lägenhet. En sån där cool vindsvåning med charmiga fönster som folk har på film, som man inte förstår hur huvudrollsinnehavaren varken fått tag på eller har råd med. Men Studio Växt ligger på bottenvåningen och arbetsplatsen här har Johanna fått helt gratis.
Hon sökte nämligen till Mötesplats Steneby Open Call: “Utforska din kreativa professionella framtid i Dals Långed” och blev utvald att provbo i Dals Långed som både invånare och kreativ utövare, utifrån såväl ett socialt som ett professionellt perspektiv. Under en månad, maj 2026, har Johanna varit här i Dals Långed, försedd med boende, arbetsplats, community och stöd. Nu är jag så nyfiken på att höra hur den här upplevelsen varit.
– Jag har vuxit upp i Göteborg, men alltid haft en dröm om att bo på landet. Men det är svårt att veta var man ska ta vägen när det inte är semestertider. Så det är en så himla bra idé – att få komma hit under arbetsåret!
Johanna, född 1971, är arkitekt och egenföretagare sedan 2014. Bakom sig har hon utbildningar i hantverk och har arbetat både med platsutveckling och kreativ näring tidigare. I Göteborg sitter hon i vanliga fall i ett liknande sammanhang space med fem andra arkitekter som också har egna företag. Om Studio Växt säger Johanna:
– Här är det jättebra, man går och kommer som man vill. Det är väldigt skönt att det finns kök. Och att det är så nära till allt! Både till affären och hemmet och man kan gå ner och äta lunch vid sjön. Det är trevligt att det rör sig utanför.
Mötesplats Steneby utlovade i residenset “Community: Introduktion till lokala föreningar, initiativ, kreativa nätverk och andra kulturutövare för att snabbt bli en del av det bubblande lokalsamhället” och “Stöd: Genom Mötesplats Steneby kan vi stötta dig i dina kreativa planer och coacha”. Hur har det fungerat, tycker du?
– Jag har blivit introducerad och jag hejar på folk här. Men det är också lite svårt eftersom man är mitt uppe i jobb och ska producera. Jag var med Funny på snickeriverkstaden i Fengersfors och sen var jag med på en jättebra föreläsning. Och jag var med på workshop dagen efter invigning av Tjoho! Så jag har ju ändå träffat endel. Jag har också träffat elever från skolan, det var väldigt trevligt. Så jag har nog fått så mycket introduktion som har varit möjligt och hunnits med. Och så har jag gått med i det lokala gymmet, där hejar man! Det gillar jag, att träffa lokalfolk.
– Det är roligt att höra hur folk har hamnat här, som inte är härifrån. Hur går det, hur svårt är det, vad har gjort att de vågat ta beslutet? Det är många som har barn som vill komma bort från stress och många har en anknytning till skolan; antingen att de har gått på skolan eller att en respektive har gjort det. Det är ju fantastiskt att skolan har en sån påverkan på bygden. Som en kreativ hub från så långt tillbaka.
Mötesplats Steneby vill också visa att den kreativa kraften är en nyckel till ett resilient och växande samhälle. Håller du med om att den är det?
– Ja, här tror jag definitivt det. Kring historien med skolan och en “vi löser saker”-mentalitet. Vad jag har förstått är det ju också inflyttning hitåt, så det säger ju mycket om det.
Johanna har haft med sig sina projekt från Göteborg och säger att det mesta kan göras på distans. En gång under den här månaden har hon behövt åka till stan för ett möte. Hon säger att det bästa, om hon skulle flytta hit, vore att kunna ha kunder på plats. Men att det realistiskt nog skulle bli en ganska lång övergångsperiod där hon också skulle ha kvar sitt sammanhang i Göteborg. Det beror helt på möjligheterna att försörja sig och just de svaren är lite svåra att hitta:
– Det är nog min stora oro. Vågar man ta steget? Kommer jag att klara mig? Det är ett ganska stort steg att flytta från sin bas. Jag står verkligen där och väger. Var ska jag bo? Finns det andra arkitekter och vad finns det för behov i området? Men det handlar nog om att bestämma sig och våga.
– Att man hittar ett jobb, hade nog varit en avgörande trygghet för att våga ta det första steget. Att nånting rullar igång. Det hade nog varit en avgörande push.
– Det finns ett dilemma och en utmaning i att bo lite off och samtidigt jobba inom de här kreativa områdena som vi gör. Men det känns verkligen som att folk lyckas. Det är inspirerande!
För Johanna är det en dröm att flytta ut på landet och det här residenset är ett bra sätt att leta efter rätt plats. Hittills har det varit så positivt och det finns ingenting som hon har saknat – så hon skulle absolut kunna tänka sig att bo i Dals Långed. Överlag är hon positivt överraskad och tyckte att det var en trevlig upptäckt att platsen är så internationell. Det bästa har varit att komma närmre naturen.
– Om man tänker bort naturen, säger hon med ett skratt, så är det det fina sammanhanget här. Att det faktiskt finns. Det finns ändå ett underlag för att kunna överleva. Positiv kreativitet och kopplingen till hantverket. Det finns såna fantastiska möjligheter som är inspirerande, verkligen! Mer behöver man inte egentligen, tänker jag.
Nu ska Johanna åka tillbaka till Göteborg och fortsätta sitt vanliga liv där. Hon tror att hon kommer att sakna Dals Långed och naturen – att vara närmre jorden och lugnet.
– Jag kan inte komma på många andra områden, jag har ändå rest runt endel, som har den här bredden, där skolan också är så himla viktig och det finns kontakter med yttervärlden, även om det är långt bort så känns det nära. Jag gillar landskapet här, det har fastnat hos mig, verkligen.
– – – – – – – – – –
Mötesplats Steneby är finansierat av Västra Götalandsregionen.
Reportage skrivet och fotografier tagna av Sofia Petrén. Publicerad 27 maj 2026.
