Pappersmaskinerna i Långedsverken tystnade 2016. En epok tycktes ha gått i graven. Men förändringar är inget nytt på ön vid Dalslands kanal, här möts historien och framtiden i en berättelse som fortfarande håller på att skrivas. Nu pågår ett intensivt arbete för att ge lokalerna nytt liv. Visionen är att skapa en mötesplats för företag, utbildning och kultur som stärker hela bygden.
Ursprungligen uppfördes ett sågverk och en kvarn där Långedsverken nu ligger. Efter hand ändrades verksamheten till framställning av pappersmassa och papperstillverkning med ett över tid förändrat produktsortiment. Läget intill Upperudsälven gav fina förutsättningar för såväl energiutvinning som transporter av varor och material på Dalslands kanal. Även om transporterna snart flyttades över till järnväg och väg bidrar vattnet i högsta grad till områdets utpräglade och historiska karaktär.
När pappersmaskinerna i Långedsverken tystnade 2016 lade sig en stillhet över Dals Långed. För många i bygden var bruket inte bara en arbetsplats utan själva navet i vardagen – en plats som skapade arbetstillfällen, försörjning och gemenskap. När en industri försvinner på en liten ort lämnas ofta ett tomrum som sträcker sig bortom fabriksområdet: affärer tappar kunder, föreningsliv förlorar medlemmar och unga tvingas söka sin framtid någon annanstans.
Men i Dals Långed ser fler och fler i dag möjligheten till en ny början. Långedsverken står på tröskeln till en förvandling där det finns en stor uppslutning kring visionen om en positiv framtid, och det finns många styrkor i bygden som talar tydligt för att visionen ska bli verklighet. En förutsättning är också inställningen hos nuvarande ägare till industriområdet, Duni Group.
Företagets VD, Lars Andersson, berättar om att försäljningen av fastigheten handlar om en balans mellan historia och framtid.
– Det är ju ett socialt ansvar. Som ett stort företag med andra anläggningar här i kommunen vill vi vara med och göra bygden attraktiv, både för människor som vill bo här och för de som söker arbetstillfällen. Det handlar om att skapa något meningsfullt, något som utvecklar samhället. Det finns ju en risk att området förfaller eller bli något själlöst – lagerhallar eller serverhallar utan koppling till bygden.
Bengtsfors kommun präglas av småskalighet och en mångfald av företag. Precis som i naturen är mångfald en nyckel till resiliens, motståndskraft vid förändringar. När många mindre aktörer delar på ansvaret blir bygden mindre sårbar än när allt hänger på ett fåtal större industrier. Långedsverken kan bli en plats där just denna princip förverkligas – en näringsrik mylla där olika idéer kan gro, individer kan samverka och företag har möjlighet att stärka varandra.
Några stenkast från Långedsverken finns dessutom två utbildningsanordnare, Stenebyskolan och HDK Valand Campus Steneby, med utbildningar inom design, hantverk och konst som bidrar med kunskap och nya perspektiv. I kombination med den starka historiska traditionen inom trä och metall i regionen uppstår en dynamik som är unik. Många studenter trivs dessutom så bra i Dals Långed att de gärna ser en framtid i trakten, men det kräver att det finns bra förutsättningar för både arbete och fritid. Bengtsfors kommun har inte för avsikt att själv äga fastigheten, men arbetar aktivt för att skapa rätt förutsättningar för etableringar. Näringslivsutvecklare Jeanette Lindh Svanqvist beskriver uppdraget som att ”smörja kugghjulen” och bygga upp en berättelse kring platsen.
– Bristen på ändamålsenliga lokaler är i dag en utmaning. Varje år examineras studenter från Stenebyskolan och HDK-Valand som vill stanna kvar, men saknar verkstäder och arbetsplatser. Här kan Långedsverken bli en nyckel: en plats där kollektivverkstäder, småföretag och industriverksamhet samsas under samma tak.
Kommunen arbetar också hårt med hållbar utveckling. Ett exempel är projektet RiK Symbios, där restprodukter från ett företag blir resurser för ett annat. Samarbeten mellan företag i Dalsland har redan lett till nya cirkulära produkter och affärsmöjligheter.
– Vi ser det gång på gång, säger Jeanette Lindh Svanqvist, när olika kompetenser möts uppstår inte bara win-win, utan något mer – vi brukar kalla det happy-happy. Det blir en växelverkan som skapar mervärden, nätverk och tillväxt.
Ur hållbarhetssynpunkt är bevarandet de gamla fabriksbyggnaderna mer än nostalgi – det är att bygga framtiden med respekt för det som varit. Rivning och nybyggnation kan tyckas lockande, men att nyttja befintliga lokaler är också en del av hållbarhetstänket. Det minskar klimatavtrycket, bevarar karaktären och ger nya verksamheter en förankring i platsens själ.
En av styrkorna i Dals Långed är de korta kontaktvägarna. – I en storstad tenderar människor med liknande bakgrund att samlas i sina egna kretsar. På en mindre ort möts däremot olika kompetenser oftare, vilket leder till korsbefruktning, nya samarbeten och oväntade idéer! säger Lena Grönlund, aktiv inom Långedprojektet som dokumenterat områdets kulturhistoria med blicken framåt. Men de naturliga mötesplatserna har blivit färre när pappersbruket lagts ned och post- och bankkontor ersatts med digitala tjänster. Nya mötesplatser behövs.
Tiden då Långedsverken enbart definierades av maskiner och produktion är förbi. Men platsens hjärta slår fortfarande – nu med en annan rytm. I mötet mellan skogens råvara och naturens stillhet, mellan historiska tegelväggar och framtidens idéer, finns en möjlighet att bygga något större än en ny fabrik. Redan nu har bland annat Open Wood flyttat in, en mötesplats för utforskande och designdrivna projekt med fokus på hållbar och cirkulär möbel- och inredningsdesign och tillverkning. Konserter hålls återkommande i lokalernas spännande akustik. Kanske kan framtidens Långedsverken 2.0 innehålla ett naturcentrum kopplat till Bengtsfors kommuns utpräglat vackra och mångskiftande natur kopplat till besöksnäringen, utställningslokaler för konst och hantverk, företagshotell med kontorslokaler, verkstadsytor och konferensutrymmen. Möjligheterna är närmast oändliga.
Utanför byggnaderna, på ön mellan kanalen och kraftverksfåran, finns områden som kan utvecklas till park med fina förutsättningar för rekreation och upplevelser av både industrihistoria och natur.
Här, vid kanalen som en gång bar smidesprodukter och papper ut i världen, kan nya flöden ta form: kunskap, kreativitet och kultur som lika gärna reser inåt, in i människors liv, som utåt mot nationella och globala marknader.
Långedsverken 2.0 kan bli mer än en arbetsplats. Det kan bli en levande organism – ett ekosystem där mångfald är styrkan, där olika verksamheter stöder varandra som träden i en skog. Och där människor finner nya anledningar att mötas, skapa och bo kvar.
Att använda de befintliga lokalerna är i sig en handling av hållbarhet och bevarar samtidigt platsens själ. Genom att låta historien bli en bärande del av framtiden kan Långedsverken 2.0 visa vägen för hur omställning och utveckling kan gå hand i hand. Om framtidens Dals Långed skrivs här vid slussarnas porlande vatten blir det inte bara en fortsättning på industrins historia. Det blir en berättelse om resiliens, kreativitet, gemenskap och hållbarhet – en berättelse där det förflutna ger näring åt framtiden.
Som Anders Lindgren på Mötesplats Steneby, en verksamhet som arbetar med kulturdriven samhällsutveckling i Dalsland, uttrycker det:
– Här finns redan en historisk berättelse. Nu måste vi tillsammans hitta den nya berättelsen.
– – – – – – – – – –
Förstudien för visionsarbetet Långedsverken 2.0 är finansierat av Fyrbodals kommunalförbund. Vill du läsa visionsskissen för Långedsverken 2.0? Den hittar du här!
Reportage skrivet av Mats Grimfoot, fotografier av Funny Livdotter och illustration Amina Winkler. Publicerad 14 oktober 2025
Mats Grimfoot är frilansande kreatör som skribent, fotograf och föredragshållare. Han är utbildad biolog/ekolog med stort engagemang i naturvårdsfrågor och miljöjuridik, och har en yrkesexamen för naturfotografer. Med sambon driver han såväl småskalig naturglamping som konsultverksamhet inom naturvård med skogsfastigheten i Laxarby som bas. Mats nås på e-post mats@grimfoot.se.
