Låt oss tala trä – del 5

Ett nära skogsbruk.

Med sikte på våra globala hållbarhetsmål så är det inte mer än rimligt att finslipa vårt skogsbruk. Det konventionella skogsbruket gör miljöförbättringar, men Vera Telemo vill också titta på ett annat alternativ; ett hyggesfritt skogsbruk. Hur kan skogsägaren, sågverken och kreatören samarbeta tillsammans för att optimera sina behov och intressen? Vera kartlägger läget och vill ha med dig i processen!

Vera Telemo började arbeta på Mötesplats Steneby som utvecklingsstrateg senvåren 2021. Något av det första som hon kastade sig in i var att kartlägga behov och möjligheter för trä som lokal råvara i Dalsland och stötta den utvecklingen. Hon uttrycker att kartläggningen var en reaktion på projektet Tillverka i Trä. I det projektet har fokus legat  på att tillverka saker i trä. En viktig aspekt är att om det ska tillverkas saker i trä, är det också angeläget att titta på hur råvaran produceras. Alltså – hur brukar vi våra skogar?

Den fråga jag hade var; om vi nu lever i en omställningstid där vi vill ställa om våra produktions- och konsumtionssystem till att bli mer hållbara; Vad skulle krävas för att ställa om skogsbruket? Vart är flaskhalsen? Vera

Skogsägarna och sågverken
Västra Götalandsregionen har en stor andel privatägd skog med många skogsägare. Dessa skogsägare har oftast inte skogsbruket som sin primära inkomstkälla. I det finns möjligheter. Istället för att invänta att träden har nått sina 70 år och ta allt i ett svep, så skulle de kunna sälja några träd i taget efter till exempel lokal efterfrågan från konsument.

Vad hon upptäcktevar att det finns en hel del mindre skogsägare som gärna vill ställa om hela eller delar av sin skog till något annat än kalhygge, genom att exempelvis att plockhugga. För att detta ska fungera krävs det i ledet därefter att hitta lokala sågverk som har eller kan tänka sig att utveckla sin verksamhet till att såga upp olika träslag och hantera trädet med olika tjocklekar. I dagsläget är många sågverk helt anpassade efter det konventionella skogsbruket och är då måttanpassade efter tall och gran i samma tjocklek och ålder. Det gör det svårt att kunna ta emot något annat.

 

Konsumenten och kreatören
En annan aspekt är efterfrågan. I Dalsland finns det gott om kreativa formgivare, hantverkare och designers som arbetar i materialet trä, inklusive de olika träinriktade utbildningarna lokaliserade på Stenebyskolan och HDK-Valand Steneby i Dals Långed. Om lokala skogsägare skulle vilja sälja styckvis så finns intresset, menar Vera, och en sådan försäljning skulle erbjuda lokalproducerat material i sin rätta bemärkelse. Ifall det dessutom gick att anpassa sin beställning efter behov, en kreatör kan till exempel vara ute efter ett specifikt träslag av viss mått och bredd, så skulle det skapa en närmare kontakt med materialet och större förståelse – likt uttrycket från ax till limpa. 

Detta system påminner om till exempel lokal ägghandel. Du kan gå direkt till gården, träffa hönsen, se hur de lever och bor, och handla det du behöver direkt från hönsägare själv. Det skapar en annan typ av transparens och tillgänglighet för konsumenten. 

Det man försöker få fram nu är det där mellanskiktet – Att kunna ha en skog som producerar värden för miljön och naturen, och rekreation men som kan också användas som produktionsskog. För nu är det väldigt mycket att antingen är det reservat eller konventionellt skogsbruk. Frågan är – finns det någon väg däremellan? Som är att man brukar skogen men man brukar den inte så hårt att de andra värdena försvinner och man lämnar den inte helt orörd. Vera

Det finns något hoppfullt i att se skogen som mer mångsidig, flexibel och tillgänglig oavsett om det är för materialproduktion, för naturens eget värde i form av biologisk mångfald eller varför inte för den senaste trenden; skogsbad, som egentligen innebär att befinna sig i den – skogen. 

Omställning tar tid, framför allt för en skog. Men intresset finns, menar Vera. Kartläggningen är inte klar och hon lägger en stor del av sin arbetstid på att kontakta och leta efter personer som på ett eller annat sätt står i relation till skogen i Dalsland. 

Är du skogsägare eller äger sågverk i Dalsland? Eller kreativ i materialet trä? Då tycker vi att du ska höra av dig till Vera Telemo på vera@motesplatssteneby.se

 


2021-09-13

< Läs del4 i Låt oss tala trä – här