Sammanställning av en enkätundersökning om textila konsumtionsvanor i Dals Långed

Konsumtion av textilier står för en stor del av de svenska konsumenternas utsläpp av växthusgaser (1). Textilindustrin är också resursintensiv och ger upphov till stora vattenföroreningar framför allt i låginkomstländer. Trots textilens stora belastning på vår miljö är textil en resurs som behandlas styvmoderligt och varje år slänger svensken i genomsnitt 7,5 kilo textil per person (2). Ofta lyfts återvinning av textilier upp som en möjlig lösning för att skapa hållbarhet i textilbranschen men än så länge är återvinningsteknikerna långt ifrån effektiva (3). För att råda bot på den stora resursanvändningen i textilindustrin återstår därför i dagsläget att skapa kläder av bättre kvalité samt att återbruka de kläder och textilier vi redan producerat.

I Dals Långed håller ett textilt återbrukscentrum på att byggas upp. Syftet är att skapa en mötesplats för textilt återbruk där en mängd textila kompetenser samlas på en plats och där du kan finna de varor och tjänster du behöver för en mer hållbar textilkonsumtion. Centret ska också vara en plats för innovation, där nya produkter och tjänster utvecklas.

Metod och bakgrund

I arbetet med att skapa ett textilt återbrukscentrum jobbar vi med designtänkande som metod. Första delen av denna är att förstå behov, önskningar och utmaningar.

Figur 1. Modell för designtänkande. Källa: Designprocessen – från idé till verklighet – SVID

För att skapa en förståelse för textila konsumtionsvanor bland befolkningen i Dals Långed samt hur den påverkas av det textila återbrukscentrets framväxande skickades en enkät ut till samtliga hushåll i Dals Långed. Enkäten spreds även digitalt och fanns att tillgå på vintagebutiken Långeds Garderob i Dals Långeds centrum. Efter projektets slut kommer en liknande enkät skickas ut för att möjliggöra en före och efter mätning.

68 personer svarade på enkäten. Nedan följer en sammanställning av resultaten.

Resultat

Av de som svarade på enkäten uppgav de flesta att en stor del av de kläder de köper idag är återbrukade/secondhand. Däremot var det ytterst få som köpt re-designade kläder, användning av lagnings- och ändringstjänster var heller inte vanlig bland respondenterna.

Figur 1. Andel kläder respondenten köper som är återbrukade/second hand. Skalan gick mellan 1=inga till 5=alla.

Figur 2. Köp av re-designade kläder. Skalan gick mellan 1=aldrig och 5=ofta.

Figur 3. Lagnings- och ändringstjänster. Skalan gick mellan 1=aldrig och 5=ofta.

De flesta som svarade på enkäten uppger att de lämnar majoriteten av de kläder de inte längre vill behålla till secondhand eller återvinning följt av att ge bort till en vän. Ett mindre antal personer lämnade kläder till Långeds garderob och vintage/secondhand med kommission. Att sy om plagg till nya plagg uppgav 31 % att de gjorde ibland. 12 % svarade att de slänger kläder som du inte vill använda längre.

Figur 4. Vad gör du med kläder du inte vill använda längre? De första sex alternativen var förbestämda – övriga var fritextsvar.

Slänger
Lämnar till återvinning/återanvändning i lådor för Röda Korset, Emmaus m.m.
Lämnar till vintage/secondhand-butik som säljer med kommission (dvs att du får en del av förtjänsten)
Lämnar till Långeds garderob
Syr om till nya plagg
Ger bort till en vän
Används vid städning/städtrasor
Lägger ut i olika facebookgrupper säljes/bortskänkes
När de är väl använt så gör jag trasor av de, använder och sen kastar
Lämnar till ett loppis eller syr om till tygbindor, trasor osv.
Nyttjar som verkstadstrasor
Försöker sälja genom exempelvis tradera
Samlat ihop kläder som vi nästa gång vi åker till Dals Långed ska lägga i er låda
Mattrasor
Lämnar till återvinning av materialet
Oftast utslitna, då slänger jag dem. Annars insamling.

59 personer svarade på frågan om var de vänder sig för att få sina plagg lagade. I dagsläget är det väldigt få personer som vänder sig till en professionell utövare för att laga sina kläder. De flesta lagar sina egna kläder eller vänder sig till en vän/släkting. Ett antal personer efterfrågade även här tjänster inom lagning.

Figur 5. Var vänder du dig för att få dina plagg/andra textilier lagade? Inga svarsalternativ.

I enkäten frågade vi: Vilka tjänster hade du velat att det skulle finnas i Dals Långed? Det var en öppen fråga utan svarsalternativ – 56 personer svarade. De mest populära tjänsterna var lagning, ändring följt av kurser/workshops och möjlighet att låna symaskin även andra återbrukstjänster som inte berör textil lyftes fram. Nedan följer en sammanställning av svaren.

Lagningstjänster:
Den tjänst som flest personer (19 stycken) efterfrågade tjänster var lagning. Två personer nämnde behovet att laga i särskilda material som är svåra att laga själva (ex. läder och stretchiga tyger). Många lyfte specifikt fram byte av dragkedja som ett behov.

Ändring och remake:
Ett antal personer nämnde att möjligheten att ändra kläder så att passformen blir bättre samt att kunna sy om kläder hade varit en uppskattad tjänst.

“For fixing clothes that are ripped, and to make a pair of pants for example a better fit to my body, because it can be hard to find my own measurements on second hand and i can’t fix them myself”

“Jag har själv jobbat i klädbutik och upplevde att det kunder oftast önskade hjälp med var att lägga upp byxor superenkelt för den kan sy men för så himla stor skillnad för passformen”

Kurser/WS/Lär dig själv:
Flera personer uttryckte ett behov av kurser/workshops i hur man lagar, och syr om, kläder.

“Lappa och laga-möjlighet, designa om-workshop, skapa nytt/ny produkt av trasigt-workshop mm tillfällen att ses och skapa mer av befintligt “material””

Andra återbrukstjänster:
Ett antal personer nämnde andra tjänster inom återbruk som möjliga – exempelvis lagning av elektronik, möbeltapetsering och restaurering samt skomakare.

Enstaka kommentarer:
“Kanske möjlighet att låna industrimaskiner för lite lurigare reparationer och annat syrelaterat”

“Tillverkning av kurta-skjortor och kaftaner”

“Kunnig symaskingsoperatör”

“Möjlighet att får låna symaskin, laga själv men kanske att kunna få hjälp/råd när något är lite krångligt”

Slutligen ställde vi frågan om respondenterna besökt Långeds Garderob. Cirka en tredjedel hade aldrig besökt butiken medan resterande två tredjedelar hade varit där från enstaka (19,4 %) till många (22,4 %). Denna siffra är glädjande men är förstås snedvriden då garderoben användes som en plats att marknadsföra enkäten.

Figur 6. Har du besökt Långeds Garderob?

Diskussion

Bland de som svarade på enkäten är att handla second hand och lämna in kläder till återvinning inte ett främmande koncept. Däremot var det få som lämnade in till lagning och ändring samt hade köpt redesignade kläder. Med detta som bakgrund skulle en etablering av en professionell skräddare/designer på platsen kunna uppfylla behov som finns redan i dag men även bidra till att fler får upp ögonen för möjligheten att laga och ändra kläder.

Det var också många som efterfrågade kurser i sömnad, lagning, ändring, remake vilket kan vara en möjlig affärsidé för centret och som också kan ge ringar på vattnet i och med en ökad kunskap om dessa tekniker i samhället.

Cirka en tredjedel av alla respondenter hade aldrig besökt Långeds Garderob och i verkligheten är det förmodligen en större andel av Dals Långeds invånare som aldrig besökt platsen så även här finns utvecklingsmöjligheter.

Referenser

1) Så påverkar konsumtionen i Sverige (naturvardsverket.se)
2) Dina kläder slukar jordens resurser | Hallå konsument – Konsumentverket
3) Textilåtervinning – Tänk om